Se swedekomp på YouTube

Om Notläsning ur

denna forskningsrapport

 

När till exempel Lasse och Lisa börjar på kommunala

musikskolan får de ett instrument och en notbok.

Ingen av dem har musicerat eller läst noter tidigare.

Senare tids forskning om hjärnans funktioner har

visat att det för nybörjare är närmast omöjligt att

spela efter noter och samtidigt ha ett aktivt lyssnande.

Det blir ett antingen eller.

Då skaffar sig barnen omedvetet en strategi, och för

de flesta är synintrycken, alltså noterna, det

dominerande. Det betyder ofta att den musikaliska

gestaltningen kommer i andra hand. Hörselminnet är

satt på undantag. Det blir lätt för mycket teori och för

lite lyssning och signalen till omgivningen kan då bli

att man är omusikalisk.

 


 

Hur kan vi utveckla den musikpedagogiska traditionen

så att gehörsspel och improvisation kan integreras med

förmågan att läsa och skriva noter på ett enkelt och

naturligt sätt ? Hur kan vi undervisa våra elever från

allra första början upp till musikhögskolenivå så att

denna integration kan bli möjlig? Är vi redo att

utvärdera och ändra våra invanda handlingsmönster ?

 

Generalbas

Generalbas är ett notationssätt från barocken (ca. 1600-1750), där man noterar ackord till ett musikstycke med hjälp av basnoter med tillhörande symboler. Det var lättare än att notera ackorden med noter, och det gjorde det lättare för musikern att spela efter noterna. Idén bakom generalbasen påminner på många sätt om det ackordbeteckningssystem vi använder idag.

 


 

 

 

4.2.7 Notläsning

När det gäller notläsning tycker Rostvall och West att detta moment ofta kommer in alldeles för tidigt i instrumentalundervisningen. Notläsning är väldigt komplext och många gånger kanske inte eleverna är mogna för detta moment ännu eftersom de fortfarande inte hunnit automatisera underliggande scheman. ”Alltför tidig fokusering på notläsning i läroprocessen kan leda till att viktiga mönster aldrig automatiseras ordentligt, eftersom elevens medvetande är upptaget med att lära sig tolka notbilden” (Rostvall & West, 1998, s.57).

Winnberg skriver att om vi lägger fokus på att läsa rätt i noterna kan detta försämra vår förmåga att fokusera på det musikaliska uttrycket. ”Man kan bli så fokuserad på att man måste spela rätt, oavsett om man spelar efter noter eller efter gehör, att man blir rädd för att spela fel. Denna rädsla begränsar möjligheten att samtidigt fokusera på det musikaliska uttrycket” (Winnberg, 2004, s.55). Winnberg hänvisar till den norske idrottspsykologen Willi Railo, som menar att rädslan att göra fel är den mest hämmande faktorn i hela vår västerländska civilisation. Winnberg menar att när en nybörjare ska läsa noter går all uppmärksamhet åt till detta. Det finns ingen kraft kvar till själva lyssnandet, varför detta kommer i skymundan. Han rekommenderar att varje lektion startas med gehörsspel och improvisation. Detta menar han bidrar till att eleverna utvecklar en förmåga att lyssna, uttrycka känslor och använda deras fantasi. Får eleverna däremot alltid börja med att spela efter noter kommer de reflexmässigt att koppla på tänkandet istället för lyssnandet (Winnberg, 2004, s.55).

Sundin skriver att ”notläsning är viktig, men noterna bör inte i första hand komma in som symboler för traditionen utan för de uttryck som barnen för med sig till musiken, som hjälpmedel för deras musik” (Sundin, 1988, s.104). 

Att spela på gehör- något man lär sig eller en gudagåva?

Trailer